Usch vad jag tycker det går tungt just nu! Jag vet av erfarenhet att det är så på vintern med sämre fäste och femtioelva lager kläder på kroppen men likväl gör det löpningen tråkigare! Just nu känns det som om jag knappt förmår pressa upp farten till 4:30 min/km. Lunchjogg idag, 8 sega kilometer, farten modesta 4:56 min/km, hyggligt fäste i snön med mina Inov-dojjor men ändå segt och ansträngande!
Under lördagens 15km-runda pratade jag och David om det här med att tävla på vintern. Ta Sylvesterloppet som många säkert springer som en kul grej och som ett avbrott i vinterträningen. Visst, roligt att träffa bekanta men att åka dit och springa på kanske...41 minuter i halkan (just nu är det tveksam om jag skulle fixa en mil under 40 minuter i det väglag som råder och med den här sega känslan i kroppen) - hur kul är det? Jag har blivit bättre på att ta tävlingar som en kul grej men nej, fortfarande vill jag göra mitt bästa på tävling och att tävla när både min form och yttre förhållanden är långt ifrån optimerade, det känner jag inte det minsta sug efter!
Det vore roligt att inleda säsongen 2013 med att springa Premiärmilen i slutet av mars men även det har jag mina funderingar kring. Blir det en lång vinter kommer inte snabbheten finnas där redan i mars och det går inte att göra sig själv rättvisa annat än att ta tävlingen som ett aktuellt formbesked och en nivå att utgå ifrån där och då. Men det är kanske så man bör tänka när det gäller tävlingar som ligger riktigt tidigt på säsongen? Jag har de senaste två åren sprungit Påsksmällen - en hyggligt kuperad miltävling, delvis på grusväg - i april på 39:33 resp 38:55 och det blev ju mina två bästa säsonger hittils!
Under lördagens 15km-runda pratade jag och David om det här med att tävla på vintern. Ta Sylvesterloppet som många säkert springer som en kul grej och som ett avbrott i vinterträningen. Visst, roligt att träffa bekanta men att åka dit och springa på kanske...41 minuter i halkan (just nu är det tveksam om jag skulle fixa en mil under 40 minuter i det väglag som råder och med den här sega känslan i kroppen) - hur kul är det? Jag har blivit bättre på att ta tävlingar som en kul grej men nej, fortfarande vill jag göra mitt bästa på tävling och att tävla när både min form och yttre förhållanden är långt ifrån optimerade, det känner jag inte det minsta sug efter!
Det vore roligt att inleda säsongen 2013 med att springa Premiärmilen i slutet av mars men även det har jag mina funderingar kring. Blir det en lång vinter kommer inte snabbheten finnas där redan i mars och det går inte att göra sig själv rättvisa annat än att ta tävlingen som ett aktuellt formbesked och en nivå att utgå ifrån där och då. Men det är kanske så man bör tänka när det gäller tävlingar som ligger riktigt tidigt på säsongen? Jag har de senaste två åren sprungit Påsksmällen - en hyggligt kuperad miltävling, delvis på grusväg - i april på 39:33 resp 38:55 och det blev ju mina två bästa säsonger hittils!
 |
| Målgång Påsksmällen (2011) |