Då är "finhösten" med de underbara färgerna sedan länge över och vi är mitt i "fulhösten", färgkulören skiftar från grått till brunt, ljuset är alltmer kortvarigt och det känns som en "icke-årstid" innan vintern anländer. Vi har haft några rejäla vintrar nu och för mig får dock gärna den här icke-årstiden vara lite till då november varit ovanligt behaglig så här långt och vinter och snö hinner jag tröttna på senare ändå!
![]()
Den här tiden på året efter en genomförd tävlingssäsong passar lågintensiv träning bra. Jag uttalade mig kategoriskt på Twitter i helgen om den populära Maffetone-metoden som är en lågpulsträningsfilosofi som utgår från en standardformel om 180-ålder och fick en del mothugg. Jag är absolut inte emot lågpulsträning vill jag förtydliga! Jag tycker det är ett klokt sätt att träna om man t ex är skadedrabbad, har grym uthållighet för ultra som främsta mål eller som ett verktyg om man hamnar i samma tempo hela tiden! Det jag vänder mig emot är att metoden utgår från en standardformel för puls. Puls är så individuellt vilket även metoden erkänner men när jag kan ligga 20-25 slag över någon annan vid samma fart och belastning förstår jag inte hur vi båda ska kunna träna effektivt utifrån samma standardformel?
Att subtrahera åldern från 180 ger 138 bpm för mig. En väldigt låg pulszon jag aldrig tränar i. Har man tränat regelbundet och utvecklats utan skador får man lägga till fem, så OK 143. Jag kan springa med 143 i puls, det går inte fort men det går. Under 160 i puls och det är väldigt komfortabelt prattempo för mig, min maxpuls ligger på ca 203 och min tröskel någonstans strax över 180 bpm. Skulle jag enbart träna under 143 i puls skulle jag så småningom kunna springa fortare med bibehållen puls då motorn blivit större. MEN och versalerna är avsiktliga, jag tror detta fungerar hyggligt om löpmängden är väldigt stor, mycket större än min OCH jag tror att vill man bli en snabbare löpare måste man också träna snabbare löpning. As simple as that! För en motionär som ligger på kanske 30-50 km löpning per vecka är det INTE en metod som leder till utveckling, OM utveckling är målet, vilket det såklart inte är för alla!
Det är min starka övertygelse att motionärer med den volymen träning får betydligt mera Return of Investment med en mera varierad träning och ett eller två pass i veckan på lite högre intensitet kombinerat givetvis med lugnare pass och att lyssna på sin kropp. Är du sliten så ta det lite lugnare!
![]()
Jag vänder mig också emot att många motionärer med låg träningsvolym verkar ta metoden som ursäkt för att slippa träna intensivare pass och ändå tror att de kommer att utvecklas till snabbare löpare! Det är fel! Vore metoden så fantastisk skulle vi se flera elitlöpare träna enligt denna filosofi. Självklart springer elitlöpare lugnare distanspass som utfyllnad och återhämtning men inte enbart! Förutom att jag tycker det är tråkigt att jogga runt i 5:30-6:00 min/km (där ungefär hamnar jag med 143 i puls) så saknar jag tålamodet att ge metoden en långvarig chans. Jag är helt enkelt en gladare löpare om jag får trycka på rejält ibland och jag tycks ha hittat ett sätt att träna som trots relativt låg volym både utvecklar mig och håller mig skadefri!
Imorgon är det torsdag och jag avslutar med att återknyta till rubriken, en riktig #throwbackthursday som det taggas på Twitter när man blickar tillbaka. En härlig klassiker från det tidiga synthiga 80-talet som jag själv var så inne i mot slutet av 80-talet och som jag tycker matchar årstiden extremt väl, både i titel och stämningsläge! Skruva upp volymen!
Trots årstiden - njut av löpturen om ni springer idag, oavsett vilken puls ni har!
Den här tiden på året efter en genomförd tävlingssäsong passar lågintensiv träning bra. Jag uttalade mig kategoriskt på Twitter i helgen om den populära Maffetone-metoden som är en lågpulsträningsfilosofi som utgår från en standardformel om 180-ålder och fick en del mothugg. Jag är absolut inte emot lågpulsträning vill jag förtydliga! Jag tycker det är ett klokt sätt att träna om man t ex är skadedrabbad, har grym uthållighet för ultra som främsta mål eller som ett verktyg om man hamnar i samma tempo hela tiden! Det jag vänder mig emot är att metoden utgår från en standardformel för puls. Puls är så individuellt vilket även metoden erkänner men när jag kan ligga 20-25 slag över någon annan vid samma fart och belastning förstår jag inte hur vi båda ska kunna träna effektivt utifrån samma standardformel?
Att subtrahera åldern från 180 ger 138 bpm för mig. En väldigt låg pulszon jag aldrig tränar i. Har man tränat regelbundet och utvecklats utan skador får man lägga till fem, så OK 143. Jag kan springa med 143 i puls, det går inte fort men det går. Under 160 i puls och det är väldigt komfortabelt prattempo för mig, min maxpuls ligger på ca 203 och min tröskel någonstans strax över 180 bpm. Skulle jag enbart träna under 143 i puls skulle jag så småningom kunna springa fortare med bibehållen puls då motorn blivit större. MEN och versalerna är avsiktliga, jag tror detta fungerar hyggligt om löpmängden är väldigt stor, mycket större än min OCH jag tror att vill man bli en snabbare löpare måste man också träna snabbare löpning. As simple as that! För en motionär som ligger på kanske 30-50 km löpning per vecka är det INTE en metod som leder till utveckling, OM utveckling är målet, vilket det såklart inte är för alla!
Det är min starka övertygelse att motionärer med den volymen träning får betydligt mera Return of Investment med en mera varierad träning och ett eller två pass i veckan på lite högre intensitet kombinerat givetvis med lugnare pass och att lyssna på sin kropp. Är du sliten så ta det lite lugnare!
Jag vänder mig också emot att många motionärer med låg träningsvolym verkar ta metoden som ursäkt för att slippa träna intensivare pass och ändå tror att de kommer att utvecklas till snabbare löpare! Det är fel! Vore metoden så fantastisk skulle vi se flera elitlöpare träna enligt denna filosofi. Självklart springer elitlöpare lugnare distanspass som utfyllnad och återhämtning men inte enbart! Förutom att jag tycker det är tråkigt att jogga runt i 5:30-6:00 min/km (där ungefär hamnar jag med 143 i puls) så saknar jag tålamodet att ge metoden en långvarig chans. Jag är helt enkelt en gladare löpare om jag får trycka på rejält ibland och jag tycks ha hittat ett sätt att träna som trots relativt låg volym både utvecklar mig och håller mig skadefri!
Imorgon är det torsdag och jag avslutar med att återknyta till rubriken, en riktig #throwbackthursday som det taggas på Twitter när man blickar tillbaka. En härlig klassiker från det tidiga synthiga 80-talet som jag själv var så inne i mot slutet av 80-talet och som jag tycker matchar årstiden extremt väl, både i titel och stämningsläge! Skruva upp volymen!
Trots årstiden - njut av löpturen om ni springer idag, oavsett vilken puls ni har!