Snart dags för Stockholm halvmarathon igen

På lördag är det dags att sätta en nummerlapp på bröstet igen, det var riktigt länge sedan, har inte tävlat sedan i januari då jag sprang 3000m i Storängshallen. Att 2015 skulle bli en mellansäsong med mindre tävlande bestämde jag redan i slutet av 2014 då jag både tävlade intensivt och presterade väldigt bra med flera nya personbästan. På grund av skadeuppehållet har det blivit mindre tävlande än jag velat i år men trots det lyser det riktiga tävlingssuget ändå med sin frånvaro.

Stockholm halvmarathon är ett av mina absoluta favoritlopp som jag ogärna missar, det blir min elfte halvmara totalt och min sjunde start just här. I mina sex tidigare starter har jag sprungit på:

1:32:59 (2007)

1:32:15 (2009)

1:23:32 (2011)

1:24:52 (2012)

1:24:14 (2013)

1:21:24 (2014)

Tittar jag tillbaka sprang jag fantastiskt bra 2011 och 2013, högt och otroligt jämnt tempo. Loppet från 2011 rankar jag fortfarande som ett av mina allra bästa sett till både genomförande och tid. Och jämnheten 2013, att jag råkade springa både första och andra milen på 40:03. Loppet från 2012 var tyngre och mera ojämnt, formen var lite i dalande efter våren med första sub3 på maran i Stockholm och jag slog av lite på ambitionerna en bit in i loppet och klarade ändå 1:25. I fjol var jag också i bra form efter ett färskt PB på 10000m bana på Långlöparnas kväll några veckor innan och olikt mig så öppnade jag i ett högt tempo där jag visserligen tappade något på slutet men inte så mycket och det blev ett rejält PB. Målbilden var också extremt tydlig vilket inte är oviktigt såklart, nämligen att springa under den gamla kvalgränsen 1:23 för att kvala in till New York vilket jag klarade.

I år har jag ingen tydlig målbild förutom att jag tänker springa loppet som en avstämningspunkt inför New York för att se vad jag står någonstans. Det är en ny situation som påverkar hur jag lägger upp loppet när jag inte vet vad jag ska sikta på. Givetvis är målet alltid när jag tävlar att prestera så bra som möjligt för dagen och i princip alltid är en satsning mot PB aktuell. I form för att springa 1:21:24 från förra året tror jag dock inte att jag är i. Jag har fyra veckor med bra löpträning i benen och innan dess också en hel del träning mätt i tid men då i cykelsadeln och på styrketräningsmattan i sommar.

Jag skulle kunna springa i marafart eller ”bara” i 4:15-fart och hoppas på ett lätt känsla men det känns för defensivt. Jag brukar själv säga att är man stabil på 1:25 på halvmaran så klarar man sub3 på maran och under 1:25 vill jag därför gärna klara. Ännu mera nöjd är jag om jag skulle klara att snitta 4 min/km vilket ger 1:24 i sluttid. 1:21 tror jag absolut är utom räckhåll i år och jag tänker inte öppna i 3:45-3:48-fart vilket jag gjorde förra året.

Ett alternativ är att gå ut lugnare - det svåra med det är att jag tidigare har provat det just på halvmaran och då upplevt det svårt att växla upp, halvmaran karakteriseras av halvhård "marschfart" och jag är duktig på att springa jämnt trots att banan med sin kuperade inledning och avslutning inte inbjuder till det. Banan är riktigt lättsprungen från strax innan milen fram till 18 km men att växla tempo efter en mil är ändå inte lätt.

Ett annat alternativ är såklart att köra på - håller det så håller det och håller det inte så får jag ju besked om det.

Det troligaste är nog att jag, 1. inte kommer bestämma något definitivt förrän startskottet gått och jag ser hur känslan är. 2. öppnar någonstans i trakten av 4:05-4:10 min/km och förhoppningsvis kan hamna någonstans runt 4 min/km eller strax däröver när jag kommit in i loppet i motsats till vad jag skrivit ovan.

Några små förändringar av banan har gjorts i år men jag gissar att det i stort sett är ett nollsummespel, övre Torsgatan slipper vi och backen upp till "Lilla Västerbron" på Kungsholmen, i gengäld återkommer ett segt motlut efter "Krillan" och någon ny sväng längs vattnet både i Tantolunden och vid Hornsberg.

Några saker i att komma ihåg även i år:

Motlutet vid Tantolunden är kvar, det känns löjligt lätt först, knappt ens som en backe men är långt och jag kommer precis som vanligt vara trött vid krönet.
Skeppsbron är lika lång som vanligt och där den svänger är det inte INTE för målgång utan för Kungliga Slottet som ligger där det alltid legat, även i år, jag är aldrig så mycket republikan som just här!
Det kommer vara hysteriskt trångt första halva kilometern då den för stora startgruppen A även i år rymmer löpare som springer på allt mellan 1:18-1:40. In i fållan i god tid!
Det är lika mycket folk som vanligt överallt i Kungsträdgården och på Skeppsbron men att värma upp genom att jogga bland turisterna i Gamla Stans gränder på andra sidan starten går faktiskt alldeles utmärkt!

Loppet är lagom stort, det är nästan alltid bra väder och mycket publik och distansen passar mig och jag tror inte formen är katastrofalt dålig efter de senaste veckornas bra träning så det ska bli kul att tävla på ett av mina favoritlopp igen! Jag var riktigt seg i benen efter helgen efter bra träning förra veckan så den här veckan innehåller bara ett par lättare pass, bla ett distanspass idag på lunchen med lite fartökningar på fortfarande ganska sega ben. Det är dessutom en hel del annat som ska göras i veckan, föräldramöten t ex och väldigt mycket på jobbet vilket gör att jag är stressad. Löpare jag känner avverkar det ena fantastiska passet efter det andra men nu är tid att fokusera på att jag också kan springa bra på ben som förhoppningsvis är mer återhämtade på lördag. Ser du ett par röda DS Racers, ett rött klubblinne med nr 277 på bröstet före eller efter loppet så säg hej!