Igår löpvila och det var välbehövligt då jag märkte på söndagens pass – veckans femte – att jag var trött i benen och hade dålig balans och snubblade flera gånger i skogen.
Idag mera återhämtad och dags för lunchintervaller med sällskap. Fyrahundringar på IP i milfart, 3:42 min/km var tanken vilket ger 1:29 på 400 m. Det känns inte speciellt snabbt på 400 m och den matematiskt lagda räknar snabbt ut att 3:42'/km ger 37:00 på milen och då känns det plötsligt snabbare. Där är jag inte i dagsläget och det märktes idag. Jag kan nog springa en mil idag på 38:XX men jag vill mer. Så småningom. Mitt snart två år gamla personbästa, 37:43 satt just på den här banan har stått sig lite väl länge och 37:00 är onekligen lite av en drömgräns. Så småningom!
Till dagens pass då, t olv repetitioner, en minuts gåvila, inga konstigheter. Sprang de två första alldeles för snabbt - 1:23, 1:24 - och sedan lite för långsamt. Tiderna blev jämnare efterhand men känslan var aldrig riktigt bra. Rätt segt hela tiden och benen var inte så pigga, kanske alla pass från förra veckan fortfarande satt i lite ändå? Avslutade i alla fall starkt med två snabbare där den sista på 1:13 handlade om att öva sprintlöpning med ett högt steg.
Sällskap ja, skulle sprungit med två kollegor men de drog sig ur då det regnade innan passet. Fick istället sällskap av en högstadieklass på gympalektion. På frågan om det var OK att jag kutade ändå fick jag ett jakande svar och läraren berättade spontant att de körde ett tema kring vardagsmotion just nu. Några elever sprang rätt fort, några joggade runt, andra promenerade. I stort sett lämnade de bana ett fri till mig även om jag fick kryssa lite i början. Några ville springa ikapp (det klarade de inte, hehe). Läraren såg och uppmuntrade alla eleverna och kom dessutom med bra tips och råd och det var en glad och positiv stämning mellan läraren och mellan eleverna. De avslutade efter halva mitt pass med lite funktionell styrka på läktaren varpå jag fick extra hejjarop på varje upploppsraka. Hejarop och pepp är trevligt men det som gladde mig mest var den den positiva atmosfären eleverna emellan!
Sällskap ja, skulle sprungit med två kollegor men de drog sig ur då det regnade innan passet. Fick istället sällskap av en högstadieklass på gympalektion. På frågan om det var OK att jag kutade ändå fick jag ett jakande svar och läraren berättade spontant att de körde ett tema kring vardagsmotion just nu. Några elever sprang rätt fort, några joggade runt, andra promenerade. I stort sett lämnade de bana ett fri till mig även om jag fick kryssa lite i början. Några ville springa ikapp (det klarade de inte, hehe). Läraren såg och uppmuntrade alla eleverna och kom dessutom med bra tips och råd och det var en glad och positiv stämning mellan läraren och mellan eleverna. De avslutade efter halva mitt pass med lite funktionell styrka på läktaren varpå jag fick extra hejjarop på varje upploppsraka. Hejarop och pepp är trevligt men det som gladde mig mest var den den positiva atmosfären eleverna emellan!
Tävlingslusten väcktes till liv efter Kungsholmen och jag hade tankar på att springa Arenamilen 10000m bana imorgon kväll men så blir det inte. Vallentuna är en bit att åka en vardagskväll och dessutom fyller yngsta grabben år. Jag hoppas istället kunna springa en annan miltävling snart! Innan dess lite träning såklart, vill springa ett pass med tusingar, ett pass med kort backe och ett lite längre pass i veckan, en vecka med färre pass än förra veckan men med lite högre fart, det är planen.
Målmedveten men i högsta grad lustfylld löpträning! En bra kombination!