Jag brukar vilja se kilometertider på klockan när jag tävlar. På bana är det inte lyckat då 50% av löpningen går i kurva där GPS'en mäter fel och då blir också kilometertiden fel. Inför det här loppet tänkte jag istället varvtider. Genom att själv klocka varven och försöka springa jämna 1:26-varv och avsluta snabbt skulle jag ta mig under 18 minuter. Beroende på hur stark jag kände mig på slutet skulle jag öka med 600-800 meter kvar. Först genom att fokusera på löptekniken sista kilometern och ha en hög stegfrekvens. På det sättet sprang jag en snabb sista kilometer på Milspåret. Med 600m kvar skulle jag öka farten i tre steg var min plan, vid varje 200m-passering och avsluta på mitt absoluta max för dagen. Det var min plan och med några avsteg (i rätt riktning) så följde jag den!
Under eftermiddagen var jag nervös men hemma innan loppet släppte det. På plats på Södertälje IP (där för övrigt det svenska rekordet på 10000m är noterat, 27:55 av Jonny Danielsson, 1989) 45 minuter före start i den fina sommarkvällen för att värma upp och inspireras av A-heatet där jag hejade på bekanta Anders Grahl, Enhörna och Calle Wistedt, Huddinge AIS (etta och tvåa i A-heatet på 15:06 resp 15:10). Joggade upp med Lennart och körde lite löpskolning och nu var nervositeten borta. Samling och upprop till start där startpistolen klickade två gånger men till slut var vi iväg utan trängsel.
En klunga gick iväg efter 100m men jag gick inte med utan låg kvar och tog täten i andraklungan. Hade Anna Ställberg, Tumba (17:37 i mål) 10m framför på konstant avstånd i början. Inledde med 1:22 och 1:23 på de två första varven på egen klocka, lite för snabbt alltså och jag fick en passertid på 3:28 efter 1 km av min varvräknare.
![]()
Efter den något snabba inledningen kom jag in i "rätt tempo" och mina varvtider visar att jag gjorde jämna 1:25-varv första halvan och det kändes bra att jag hela tiden låg på rätt sida om målet men jag fick såklart hela tiden fokusera och ta i. Med 7-8 varv kvar knappt halvvägs, fick jag en dipp och tyckte det var rejält jobbigt och hjärnan började förhandla, "usch vad jobbigt" "det här går inte", "kliv av" precis som vid min DNF vid Enhörna Challenge på 10000m för ett år sedan. Den här gången var min målbild starkare och min motivation bättre och med några "så fan heller, håll käften" tyst till mina hjärnspöken som ju gör 5 km på 18 blankt var det bara att springa ifrån dem. Under hela loppet hade jag min kollega Mario i rygg, en löpare jag springer jämnt med och som innan sagt just att han skulle ta rygg på mig för att också komma under 18 minuter.
In på andra halvan och självklart var jag trött men jag bet ihop, peppade mig själv, räknade ner varven och körde mitt Snabb-Stark-Lätt när de negativa tankarna började viska igen. Varvade en Huddingelöpare och en tjej från Enhörna men tror inte jag sprang om någon annan. Framför mig hade jag Anna Ställberg, Tumba och en något tröttnande Dace Landström, Vallentuna, en löpare jag nästan är jämn med. Varvtiderna låg på 1:27 på andra halvan men aldrig långsammare än så och jag höll mitt schema. Med 1 km kvar förstod jag att det skulle gå vägen och struntade i/glömde/var för trött för att bry mig om klockan. Mario gick om mig i slutet och jag lyckades inte riktigt följa men det skiljde bara två sekunder i mål. Någon kraft kvar till långspurt med fartökningar enligt plan fanns inte men jag fokuserade på löptekniken/stegfrekvensen och sprang sista kilometern på 3:25 så lite ökade jag och in på slutvarvet insåg jag att jag skulle klara mitt mål! Jag närmade mig Dace Landström på det sista varvet som blev det snabbaste på 1:15 och under maxansträngning segade jag mig förbi henne med 250m kvar på bortre långsidan och var före in i sista kurvan. Vid ingången på upploppsrakan smällde det bara till när hon igen blåste förbi mig. Jag tog i allt och stupade över mållinjen en sekund efter henne och blev liggande en stund på tartanen innan jag orkade resa mig upp.
Repade mig och pratade med Lennart och Robert (17:04 i mål som segrare i B-heatet) fick ett grattis av Calle och Anders och pratade med bloggläsare Pierre som hejat på mig under hela loppet vilket jag tackade honom för! Joggade ett varv och drog mig sedan ganska upprymd hemåt med hög musik i bilen.
Det var ett tag sedan jag satte ett nytt personbästa nu (Stockholm marathon senast) och eftersom jag velat göra under 18 minuter på 5 km länge så känns det väldigt bra såklart!! Jag följde i stort sett min plan och marginalen mot målet skaffade jag mig på den första kilometern (3:28) och den sista (3:25, med ett sista varv på 1:15). Nu tänker jag belöna mig med mig lite kravlös, skön sommarlöpning utan tids-och prestationsfokus ett tag framöver! Förresten kanske det är dags att byta namn på bloggen till 3:30-fart genom tillvaron?
Här är fullständiga resultat, 17:40,8, hm, är mitt nya PB 17:41 då kanske, eller tävlingstider avrundas väl inte? Näe, 17:40 får det bli!
![]()
Under eftermiddagen var jag nervös men hemma innan loppet släppte det. På plats på Södertälje IP (där för övrigt det svenska rekordet på 10000m är noterat, 27:55 av Jonny Danielsson, 1989) 45 minuter före start i den fina sommarkvällen för att värma upp och inspireras av A-heatet där jag hejade på bekanta Anders Grahl, Enhörna och Calle Wistedt, Huddinge AIS (etta och tvåa i A-heatet på 15:06 resp 15:10). Joggade upp med Lennart och körde lite löpskolning och nu var nervositeten borta. Samling och upprop till start där startpistolen klickade två gånger men till slut var vi iväg utan trängsel.
En klunga gick iväg efter 100m men jag gick inte med utan låg kvar och tog täten i andraklungan. Hade Anna Ställberg, Tumba (17:37 i mål) 10m framför på konstant avstånd i början. Inledde med 1:22 och 1:23 på de två första varven på egen klocka, lite för snabbt alltså och jag fick en passertid på 3:28 efter 1 km av min varvräknare.
Efter den något snabba inledningen kom jag in i "rätt tempo" och mina varvtider visar att jag gjorde jämna 1:25-varv första halvan och det kändes bra att jag hela tiden låg på rätt sida om målet men jag fick såklart hela tiden fokusera och ta i. Med 7-8 varv kvar knappt halvvägs, fick jag en dipp och tyckte det var rejält jobbigt och hjärnan började förhandla, "usch vad jobbigt" "det här går inte", "kliv av" precis som vid min DNF vid Enhörna Challenge på 10000m för ett år sedan. Den här gången var min målbild starkare och min motivation bättre och med några "så fan heller, håll käften" tyst till mina hjärnspöken som ju gör 5 km på 18 blankt var det bara att springa ifrån dem. Under hela loppet hade jag min kollega Mario i rygg, en löpare jag springer jämnt med och som innan sagt just att han skulle ta rygg på mig för att också komma under 18 minuter.
In på andra halvan och självklart var jag trött men jag bet ihop, peppade mig själv, räknade ner varven och körde mitt Snabb-Stark-Lätt när de negativa tankarna började viska igen. Varvade en Huddingelöpare och en tjej från Enhörna men tror inte jag sprang om någon annan. Framför mig hade jag Anna Ställberg, Tumba och en något tröttnande Dace Landström, Vallentuna, en löpare jag nästan är jämn med. Varvtiderna låg på 1:27 på andra halvan men aldrig långsammare än så och jag höll mitt schema. Med 1 km kvar förstod jag att det skulle gå vägen och struntade i/glömde/var för trött för att bry mig om klockan. Mario gick om mig i slutet och jag lyckades inte riktigt följa men det skiljde bara två sekunder i mål. Någon kraft kvar till långspurt med fartökningar enligt plan fanns inte men jag fokuserade på löptekniken/stegfrekvensen och sprang sista kilometern på 3:25 så lite ökade jag och in på slutvarvet insåg jag att jag skulle klara mitt mål! Jag närmade mig Dace Landström på det sista varvet som blev det snabbaste på 1:15 och under maxansträngning segade jag mig förbi henne med 250m kvar på bortre långsidan och var före in i sista kurvan. Vid ingången på upploppsrakan smällde det bara till när hon igen blåste förbi mig. Jag tog i allt och stupade över mållinjen en sekund efter henne och blev liggande en stund på tartanen innan jag orkade resa mig upp.
Repade mig och pratade med Lennart och Robert (17:04 i mål som segrare i B-heatet) fick ett grattis av Calle och Anders och pratade med bloggläsare Pierre som hejat på mig under hela loppet vilket jag tackade honom för! Joggade ett varv och drog mig sedan ganska upprymd hemåt med hög musik i bilen.
 |
| Lennart presterade igen ett nytt PB så nära inpå Stockholm marathon. Två löpare, två PB'n! |
Här är fullständiga resultat, 17:40,8, hm, är mitt nya PB 17:41 då kanske, eller tävlingstider avrundas väl inte? Näe, 17:40 får det bli!
