Sliten men blev piggare av backintervaller

Jag kände mig sliten på söndagens terrängpass, ett pass jag sett fram emot hela veckan. Härlig höstsol, varmt i luften, ganska torrt i markerna, allt var perfekt och visst var det stundtals härligt. Såg en räv i skogen och pausade på en klippa vid sjön och njöt av den klara, höga luften. Men jag kom aldrig riktigt igång och förmådde inte sänka tempot till en mer behaglig nivå utan sprang på någon slags autopilot, absolut inte fort men tillräckligt fort för att passet skulle bli mer slitsamt och mindre njutningsfullt än jag tänkt mig.

Brukar ha skoj i skogen med terrängdojjorna men i söndags var det mest segt...

Fem pass veckan efter Lidingö råkade det bli, de flesta ganska korta och alla ganska lätta men ändå kanske för mycket av det goda. Lite dålig sömn i helgen kan också ha bidragit för igår när jag vilade var jag också trött! Eller så har hösttröttheten redan anlänt med mörkret då alla är trötta på morgonen hemma! Lite extra sömn och idag var jag piggare igen. David frågade om jag ville springa backintervaller på lunchen och jag var först tveksam. Den här veckan ska jag dock inte springa fem pass så jag hängde på och det gick bra. Ett pass på dryga halvtimman och sex minuters total arbetstid i 4:40-fart låter ju överkomligt, eller hur? Men jag lovar att det räcker och det hade inte kunnat gå fortare i den här branta stigen som går 200 meter uppför en brant ås, över rötter, stenhällar och gräs och blir allt brantare ju närmare toppen man kommer. Syra i benen redan efter två intervaller och sex repetitioner var precis vad vi orkade med bibehållen kvalité, en högeffektiv halvtimma!


Sprang i mina Saucony Kinvara 2, ett dålig val på blött gräs och fuktiga stenhällar! Efter 110 mil löpning (och en hel del användning i övrigt) vilket är klart fler mil än jag förväntat mig, är det nu dags för pension! Jag skulle säkert kunna få ut tio mil till i dem men det finns ingen anledning att skada mig genom att springa i skor som är helt slut i dämpningen! Jag har dessutom ersatt dem med Kinvara 3 sedan i somras och den är helt OK även om den tappat lite i löpkänsla jämfört med tvåan.

Avslutar med två bilder från i söndags, vem längtar inte efter mer löpning när temperaturen är behaglig och det ser ut så här ute?