Pendlande löpning pendlande tankar

 

Nja, byt ut "min löpning" mot "mitt liv" så har ni en textrad av Winnerbäck.

 

Mitt liv är det bra ställt med men min löpning blir jag inte riktigt klok på. Jag tjatar om mina ben och måste göra det. Ni vet att jag vilat ganska mycket nu, tre pass förra veckan, men korta och lätta,10+6+6km. Benen kändes bra i söndags. Började den här veckan igen med två vilodagar och trots vila så började benen gnälla igen, lustigt nog mer när jag sitter eller ligger ner än när jag går och står, det är ungefär mitt på låret på fram-och baksida där det värker.

 

Provade ett kort lunchpass igår igen, det känns som alla pass är korta just nu. Sju km inkl en hyggligt snabb fyrahundring på Södertälje IP (1:27/3:37 min/km) med OK känsla och ganska snabb löpning tillbaka till jobbet, 2 km på 4:24-3:49 utan att bli alltför trött. Känslan i början av passet var däremot bedrövlig! Hög anstränging trots lugn fart med ett kantigt löpsteg, jag har ju ändå hållit igång med lite löpning och så snabbt borde det inte försämras. Den usla känslan höll i sig ungefär halva passet och först på den snabbare tillbakavägen började det kännas klart bättre.

 

Det lustiga är att formen nog inte är så dålig om jag bara blir kvitt snoret varje morgon och den utmattade känslan i benen. Jag har ätit en hög dos med järn sedan mitt risiga Hb-upptäcktes och skurit ner på kaffe och mjölkprodukter vilket hämmar järnupptaget och jag tror mitt Hb-värde är bättre, vilket jag ska kolla snart! Jag blir som sagt inte klok på vad jag göra, konsultera sjukgymnast? Byta till nya fräscha skor då mina Kinvara som jag sprungit 800 km i nu börjar bli lite stumma? Vila ännu mera men det verkar ju inte hjälpa?

 

Det här pendlandet i hur jag upplever min löpning nu är svårt att hantera. Ena sekunden tycker jag att jag analyserar, tänker och känner efter för mycket. Att jag är löjlig och att det bara är att bita ihop och springa på! I nästa sekund känns det som om jag hela tiden nu arbetar mot min kropp istället för med den och jag funderar allvarligt på att helt lägga ner ambitionerna, tävlandet och även bloggandet när det känns som sämst! Inte ett lätt läge att pendla mellan dessa två hela tiden, t o m på samma pass...

 

Så här tänker jag nu, mer vila verkar i nuläget inte göra varken till eller från. Vilar idag och inleder en testvecka imorgon med mer målmedveten träning så får jag se vart det leder. Testveckan inleds med att pendla (haha) hem i löparskorna. Redan på lördag blir det längre distans med inslag av tröskel/lättare snabbdistans. I veckan någon form av lättare intervaller, distans och så ytterligare något lättare kvalitétspass i form av backe eller fartlek och så avslutar jag med ett längre pass nästa helg, med en vecka kvar till Kungsholmen Runt. Kvalitativa pass utan att köra något på max. Utfallet på testveckan avgör min ambition med halvmaran.